Brandrök och kulsprutesmatter fyller luften mellan taggtrådsgränserna.

Fyra vänner sicksackar sig fram över allt för öppen terräng.
En ska bli konstnär, en annan ska bli far.

Två ska dö innan de hinner bli något mer än vad de redan är,
rädda pojkar i soldaters kängor.

De känner ingen längtan, ingen sorg, bara hopp.
De dödsdömdas hopp.

Två ska dö i natt, och med dem dör något hos de andra.
Men detta vet de ingenting om.

Just nu springer de bara för livet mellan taggtrådarna,
med vinande kulor i ryggen.